Franskaläxa till tors 2/2

Träna på Glosor.eu: Les opinions. Dessa ord/uttryck kommer du bl a att behöva till den muntliga examinationen; 'muntlig interaktion' (se planeringen på Schoolbook) som äger rum på torsdag v 6.

Öva gärna på att sätta ihop egna meningar som uttrycker åsikter, motiverar ens åsikter, bekräftande uttryck (Jag håller med dig, jaså, det stämmer inte, verkligen?), osv.

Bon courage! /Helene

KEMI: Examinationsuppgift- gäller 8B och 8C

Laboration

Ni ska göra en labb där ni undersöker surhetsgraden i vattnet från tre olika sjöar som kallas Sjö A, Sjö B och Sjö C.

Frågeställning:

Vilken av sjöarna är surast?

Material ni får använda er av:

Kemikalier:
- BTB
- basisk lösning (NaOH)
- vattenprover från tre sjöar

Laboratorieutrustning:
- glasstav
- bägare
- pipett
- skyddsglasögon
- förkläde

Vecka 5:

Ni ska planera laborationen och börja på en laborationsrapport.
Skriv frågeställning, hypotes, material och metod.

SO - Vecka 5

Vi arbetar vidare med Digilär.se
Jordklotet -Luften ovanför oss.
Klimatzoner o vegetationszoner
Samt arbetshäftet som finns på IST - Geografi -
Väder, klimat och klimatförändringar.


//Daniel

Ny info tyska V.5

V.5 Verb Läxa

I glosor.eu hittar du en övning med modala hjälpverb (35 ord). Gå in på sök , skriv in modala hjälpverb

I övningsboken sid 55 finns de modala hjälpverb som du har i läxa till torsdag V. 5

Dürfen
Können
Müssen
Sollen
Wollen

8e Engelskaläxa till tis 31/1

Under veckorna 2-5 arbetar vi med "English plan"; planering finns publicerad på Schoolbook/IST-> Planering & omdöme -> Engelska 8e.

Läs texten du valt från Magic 8 textbook; lyssna gärna på texten på Studentlitteratur.se/minbokhylla och träna på att översätta texten till svenska. Till på tisdag ska du kunna berätta fritt om texten på engelska; t ex vad den handlar om, vem den handlar om, var och när den utspelar sig, osv. Enda hjälpmedlet du får använda är en tankekarta/stödord på svenska.

Keep up the good work!/Helene

Huvudlöss

För kännedom:

Det går huvudlöss på skolan.
Råd om hur man förebygger, upptäcker och behandlar huvudlöss finns hos Vårdguiden.

V.5 Verb Läxa

I övningsboken sid 55 finns de modala hjälpverb som du har i läxa till torsdag V. 5

Dürfen
Können
Müssen
Sollen
Wollen

8B och 8C: Planering i matematik

v 3
Mål s. 67

v 4
Mål s 71

v 5
Muntligt prov på kap 2, geometri

• grupper om 3-4 elever
• enskild uppgift som du redovisar för de andra
• gemensam problemlösningsuppgift

Du ska visa att du kan:

Beräkna area och omkrets av rektanglar, parallellogram, trianglar och cirklar.

Beräkna omkrets av en cirkel.

Använda vanliga areaenheter.

Använda skala.

Beräkna begränsningsyta, cirkelbåge och cirkelsektor.

Befolkningstäthet.

Grupper: (kan ändras pga frånvaro)

8B: Sakeenah, Sanna, Emma, Elin

       Felicia, Tilde R, Hanna, Ella

       Emil, Philippe, Gustav

       Vendela, Stella, Viktor, Alfred

       Elvira, Fanny, Herman, Elias

       Karl, Hassan, Philip

8C: Cassandra, Tilde R, Jaqueline, Linn

       Benjamin, Ludwig, Felix, Anton

       André, Oscar, Andreas, Markus

       Lina, Evelina, Agnes A, Jenny

       Tilde N, Enya, Agnes E

SO - Vecka 4 (Klass 8B)

Denna vecka arbetar vi vidare inför provet denna vecka
Geografi och kartkunskap.
Prov tisdag 26/1 v.4

//Daniel

SANT - Utbildning för år 8

GÄLLER 8A, B, C, D och E

Onsdag 25/1 samt Fredag 27/1 ska år 8 vara på SANT-utbildning. Vart vart och när din klass ska infinna sig. Tider och salar finns i bifogad bild (klicka på bilden för att förstora den).

Prao

Hej!

I fredags delade jag ut en blankett som ni skall fylla i och lämna till mig OM ni vill ordna EGEN praoplats. Blanketten skall vara tillbaka senast onsdag 1/2.

8A och 8B har prao v.13
8C, 8D och 8E har prao v.14

Har ni önskemål om en praoplats som ni vill att jag tar kontakt med, kom förbi och berätta för mig!

Hälsningar Märtha Öhlund
martha.ohlund@boden.se

NO: kemi v 3-4, 8B och 8C

Vecka 3:

• Genomgångar om vatten och dess egenskaper samt syror, baser och pH-värde. Du antecknar!
• Laboration där du tillsammans med en kamrat undersöker pH-värdet hos några ämnen. Du redovisar i form av en tabell som du lägger på din blogg.
• Arbete med den skriftliga uppgiften. Du bör nu vara klar med luft och vatten!

OBS! I planeringen här på bloggen finns en film du kan se som handlar om luft, vatten och mark!

Vecka 4:

• Film och vattnet och dess egenskaper.
• Läs s 72-73 i läroboken; "Vad är ett salt?"
• Du planerar en laboration om neutralisation tillsammans med en kamrat. Inlämning för godkännande av er planering.
• Tillsammans med din kamrat genomför ni er undersökning. Skriv en kort sammanfattning, alt tabell om er undersökning. OBS! Inte en lab-rapport! Publicera både planering och sammanfattning/tabell på din blogg.
• Arbete med skriftlig uppgift. I början av nästa vecka ska du lämna in den här delen!

Franskaläxa till tors 26/1

Vi fortsätter att arbeta med temat skolan; planering finns publicerad på Schoolbook (L'école)

Till på tors v 4 ska du lyssna, läsa s 40 i häftet (se längre ner på elevbloggen) och träna på att prata själv om din skoldag. Du ska även träna på Glosor.eu (L'école 2)

Bon courage! /Helene

Spanska grupp 1 (AB)- planering vecka 2 - 13

Här kommer en preliminär planering fram till vecka 13. Det kan bli ändringar på grund av andra aktiviteter som kan tillkomma.

Vecka	Tisdag	Onsdag	Torsdag
2	Kap 5 España: läsa en text och svara på enkla frågor: öva på läsförståelse och uppmärksamma strategier för att förstå. Repetition: kahoot	Gruppövning: skriva en text om Sverige baserat på texten i kap 5 (padlet)	Arbeta med övningar i övningsboken och övningsmästaren
3	Kap 6: En casa de Carmela Arbeta med ordförråd (hus/rum/möbler)	Grammatik: Prepositioner Arbeta med övningar i öb/övningsmästaren	Arbeta med ordförråd (andra delen i kap 6)
4	Fortsätta arbeta med övningar	Fördjupning: former, färger, mönster	Individuellt arbete: Mi habitación - Börja skissa/rita ett möblerat rum
5	Beskriva rummet så utförligt som möjligt.	Fortsätta skriva	Lämna in det skriftliga arbetet och börja öva för att presentera det muntligt.
6	Öva muntligt	Öva	Muntlig redovisning
7	Läsförståelse: Los muebles de Valentina	Hörförståelse Repetera ordförråd, verbböjning och meningsbyggnad	Skriftligt prov (göra en detaljerad beskrivning av ett möblerat rum)
8	Provgenomgång Kap 7: En el supermercado: arbeta med ordförråd för mat	Arbeta med övningar i ÖB	Fortsätta med andra delen i kap 7: ¿Qué necesitamos?
9	Övningar frå LH	Språklekar	Elevens val
10	Sportlov	Sportlov	Sportlov
11	Repetera ordförråd från kap 7	Hörförståelseövningar.	Kap 8: Tareas de casa Arbeta med ordförrådet
12	Övningar i öb/övningsmästaren	Läxa om praon: olika yrken	Friluftsdag
13	PRAO	PRAO	PRAO

Engelskaläxa 8e 24/1

Läs och lyssna på texten du valt (The full monty, The breadwinner eller Caitlin's Irish blog) och träna på att översätta den till svenska. Öva även så att du kan säga och skriva glosorna du valt ut från texten (10-15 ord som du inte kan sedan tidigare).

Good luck!
//Helene

SO-Vecka 3 Klass 8B

Vi arbetar vidare med geografi och kartkunskap
Vi arbetar med instuderingshäftet samt instuderingsfrågorna.
Häftet finns på IST under:
Geografi 8B
Kartkunskap samt utskrivet i pappersform i klassrummet.
Prov vecka 4, Tisdag 24/1

//Daniel

Franskaläxa till torsdag 19/1

Vi har påbörjat ett längre arbete om skolan. Till på torsdag ska du träna på läsläxan s 32 (inscannad text, se länk längre ner på bloggen) och träna på glosorna L'école på Glosor.eu.

Bon courage! /Helene

Geografi 8A, B och E

Vi fortsätter att jobba med geografi  och området kartkunskap.
Vi avslutar området med prov V 4, mån  23/1 (8A +E) och tisdag 24/1 (8B).
Ni läser in er på studiehäftet, jobbar med instuderingsfrågorna samt gör färdigt och läser in er på blindkartan.
/Katarina & Daniel

Franska

Länkar till arbete om skolan:

 Texter: repetera verben är/har, klockan, veckodagarna och skolord. Lär dig mer om klockan, skolord och skolämnena. Medan du läser texterna ska du även fundera över skillnaderna mellan svensk och fransk skola, t ex I Frankrike har alla elever rast samtidigt.
 Övningar: Gör i första hand de övningar som jag strukit under. Arbeta gärna i par.
Diskussion: fraser som uttrycker åsikter, motiv, bekräftande uttryck, m m.

Engelskaläxa 8e till tisdag 17/1

8e har bytt engelskalärare till Helene Rahm och idag har vi rivstartat med att prata jobb och löner. Eleverna har valt tisdagar som läxdag och till nu på tisdag ska de läsa och översätta texten What is work worth? i Magic 8 s 54 och träna på glosorna med samma namn på Glosor.eu.

Keep up the good work!/Helene

KEMI, v 2-6, 8B och 8C

Planering - Luft, vatten, mark

Under perioden: 
v.2-v.6
I Undervisningen:
I undervisningen ska vi jobba med en del teoretiska frågor.
Jag kommer även att ha genomgånger på vissa viktiga områden.
Det teoretiska innehållet finns i kemiboken (Puls, nyaste versionen) på s.44-99.
Filmer att titta på:

Här finns en länk till en film som handlar om luft, vatten och mark.
Klicka här!

Utifrån det centrala innehållet ska ni kunna svara på detta:
Luften

1. Vad innehåller luften?
2. Ge exempel på ämnen i luften som påverkar miljö och hälsa. Hur påverkar de hälsan och miljön?
3. Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.
4. Förklara vad växthuseffekten är. Det finns både positiva och negativa saker med växthuseffekten, förklara!
5. Vilka problem kan uppstå på grund av människans trafik (bilar, flyg etc)?
6. Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Vatten

1. Vattnet på jorden innehåller inte bara H₂O. Många ämnen finns lösta i vatten. Ge några exempel!
2. Vilken regel gäller för lösningsmedel? Ge ett exempel och förklara.
3. Förklara skillnaden mellan polära och opolära molekyler.
4. Förklara begreppet pH-värde.
5. Ge några exempel på hur man kan mäta surhetsgraden.
6. Mark och vatten kan bli försurade. Ge några exempel på hur det kan gå till och vilka följder det kan få i naturen.
7. Hur kan vi göra för att minska försurningen?
8. Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.
9. Ge några exempel på salter och förklara hur de bildas.

Marken

1. Mark kan, precis som vatten, bli försurad. Ge några exempel på hur detta kan gå till.
2. Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?
3. En jord som är bördig måste ge växterna det de behöver, närsalter, vatten och luft (syre). Ge exempel på några närsalter som är viktiga för växterna!
4. Förklara hur det går till när närsalterna kommer ut i marken!
5. Förklara vad övergödning är och vilka problem det kan ge.
6. Beskriv kvävets kretslopp.
7. Förklara vad tungmetaller är och varför de är ett problem.
8. Hur kommer tungmetallerna ut i naturen?

Konkreta mål:
Ni ska vid undersökningen kunna:

• planera och genomföra en undersökning
• använda utrustning på ett säkert sätt
• jämföra resultatet med frågeställningen, och dra slutsatser utifrån kemiska modeller och teorier
• resonera om resultatet är rimligt
• ge förslag på hur man kan förbättra undersökningen
• presentera undersökningen i en labbrapport

I gruppdiskussionen ska ni även kunna:

• delta i en diskussion där ni använder fakta och tar ställning
• motivera era ställningstaganden
• ställa frågor och bemöta åsikter så att diskussionen går framåt
• resonera kring hur mä'nniskans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visa på åtgärder för hållbara utveckling

I den skriftliga inlämningsuppgiften ska ni visa att ni kan:

• beskriva och föra resonemang om kemiska processer
• ge exempel på kemiska kretslopp (kvävets kretslopp)
• resonera kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visa på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling

Examination:
Laboration: planering, genomförande och dokumentation.
Gruppdiskussion.
Skriftlig inlämning av de fem frågor som är markerade med gult.

Syfte

Kemi - Årskurs 7-9

Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden.

Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.

På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse.

Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

Mål/Förmågor

Kemi - Årskurs 7-9

Eleven behöver utveckla vidare sin förmåga att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

Eleven behöver utveckla vidare sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Eleven behöver utveckla vidare sin förmåga att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

Kemi - Årskurs 7-9

Kemin i naturen

Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.

Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.

Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.

Kemin i vardagen och samhället

Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.

Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Kemins metoder och arbetssätt

Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Kunskapskrav

Kemi - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.	Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.	Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.	Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.	Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.	Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.	Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.